Du hinner inte?

25.05.2023 kl. 13:59
I Bibeln finns flertalet allvarliga texter, en av dem har jag levt med under en längre tid nu. Överlag tycker jag att det kan vara bra att stanna hos en text en tid så att så många aspekter som möjligt får tala. Det finns nämligen ofta mycket mer i ett bibelord än det vi de första gångerna ser.

Texten jag tänker på berör det vi kallar de yttersta tiderna eller sluttiden. Under de tre år Jesus undervisar lärjungarna, men också andra som valt att lyssna på honom, händer det sig att han kommer in på temat världens slut. Berättelserna är förhållandevis många. Och Jesus presenterar texter och bilder där det blir ytterst tydligt att svårigheter och stora utmaningar ligger framför.

Men det jag nu är ute efter är egentligen en detalj ur Lukas 14 och berättelsen om ändtiden och den stora måltiden. Det är Jesus själv som berättar liknelsen. Han beskriver en festmåltid och massor med människor som är bjudna. När allt är färdigt skickar mannen som initierat måltiden sin tjänare för att säga till alla dem som inbjudits: ”Kom, nu är allt färdigt”.

När folk får höra att allt är klart händer något intressant. Alla dessa som redan tidigare fått en inbjudan till festen börjar plötsligt ursäkta sig. Observera: de är inte negativa, inte alls. De förlöjligar inte inbjudan, de verkar inte tycka att den är onödig men de har tydligen allt möjligt annat på gång och hinner bara inte.  En säger: ”Jag har köpt en åker... jag hoppas du ursäktar”. Han säger alltså inte (och nu ändrar jag tanken): ”Din kyrka är skräp, försvinn ur mitt liv”. Han skrattar inte åt inbjudan, han anser inte att den är löjlig. Istället beskriver han vad han har på gång och tillägger: ”...jag hoppas du ursäktar”. Den andra i berättelsen gör precis på samma sätt: beskriver hur han har köpt några nya oxar och behöver testa dem. Han tillägger: ”Jag hoppas du ursäktar”. Den tredje likaså: ”Jag har gift mig, så därför kan jag inte komma”.

Jag tycker att vi är precis mitt i den här berättelsen nu. Coronan blev för många en dörr ut ur kyrkan och aldrig mer in i den igen. Så mycket annat fick möjlighet att bli viktigt och ta all tid. Åkrar, oxar, familjemedlemmar. Jag säger inte detta för att vara elak utan för att påminna om att tron på Gud inte bevaras i en människas liv av sig själv. Man kan förlora den utan att man märker det. Läs tex om de nygrundade församlingarna i Uppenbarelseboken och vad som kan hända med överlåtelsen till Gud på en kort tid. Det är tragiskt.

Jag tror att vi livet ut behöver ett eget andligt hem och vi behöver vara sammankopplade med andra troende. Vi behöver input av undervisning, uppmuntran och liv från ovan. Annars är risken stor att vi inte klarar det. Världen och tiden framför blir nämligen inte enklare, den kommer att bli svårare. Det är en del av verkligheten idag och därför behöver vi gemenskapen i Guds hus.

Camilla Klockars

På knä

Där jag vanligen rör mig ser jag inte ofta människor på knä i bön. Men under våren började tanken attrahera och jag kom tillbaka till den många gånger. Och jag tänker på uttrycket: ”Kneeling to pray often is what gives you the strength to stand”. På svenska ungefär: Bön du gör på knä ofta ger dej kraft att stå.Läs mera »
20.07.2023 kl. 09:12

Äntligen funnen!

I augusti för snart tre år sen åker kollegan Jori, som också är pastor, till nationalparken i Tiilikkajärvi i mellersta Finland för att få uppleva fyra dagar av ensamhet och tystnad i vacker natur innan semestern är slut och arbetet igen sätter igång.Läs mera »
22.06.2023 kl. 09:06

Guiden

Det händer allt som oftast att en av stadsdelens guider kommer gående uppför backen till Kristuskyrkan i Främre Tölö i Helsingfors. Efter sig han en grupp intresserade människor, alla med blickarna uppåt utefter den typiska arkitekturen från sent 1920-tal. Guiden pekar och förklarar historien och vad som är vad. Och efter en stund går de vidare. Det är bra att ha en guide i livets villervalla – både för att upptäcka rikedomarna och för att hitta rätt! Det leder mina tankar till ett guldkorn…Läs mera »
12.05.2023 kl. 20:00

David och grottan

Adullams grotta, en plats som nämns i första Samuelsboken, låg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filistéernas område. Det var ett underjordiskt grottsystem av kalksten ca 10km från Betlehem. Grottan låg på en höjd, omgiven av landskapet.Läs mera »
28.04.2023 kl. 11:24

Himlen backar upp dej!

Jag gillar att söka upp vad olika ord egentligen betyder och ibland hittar jag riktiga ögonöppnare. Den här gången vill jag ge dej ett sådant ord. Läs mera »
28.04.2023 kl. 09:16

Tro på det otroliga

Under påsken uppmanas vi att tro på det otroliga. I den bibliska berättelsen hävdas det att det omöjliga är möjligt - det som aldrig skulle kunna hända har hänt - Jesus har uppstått från de döda. Döden förstår vi, vi kanske inte gillar den, men vi känner igen den - och det finns mer än tillräckligt med död i vår värld.Läs mera »
06.04.2023 kl. 23:49

Gå - gå för din egen skull

Många berättelser i Bibeln handlar om uppbrott. Människor möter Gud och får utmaningen att konkret stiga ut ur det gamla och in i något nytt. Vi ser det i gammaltestamentliga berättelser som Mose vid den brinnande busken eller Abraham som uppmanas att lämna sitt land och sitt folk.Läs mera »
29.03.2023 kl. 19:21

Gud i vårt livsspår

I skrivandets stund är det fortfarande mycket vintrigt väder i vår del av landet, trots att vi redan är i mars månad. Jag har varit och skidat några gånger under vintern med vår 5-åriga son. Läs mera »
17.03.2023 kl. 18:31

Kyrkkaffet

Jag satt vid datorn häromdagen för att uträtta ett ärende. Och det slog mig hur många saker jag gör nu för tiden utan att träffa andra människor. Jag betalar alla räkningar på datorn. Förr gick jag till banken ett par kvarter neråt gatan. Jag växlade några ord med någon i kön och blev bekant med bankfunktionärerna. En av dem hade en dotter som gick på samma klass i skolan som vår son. Den här gången skulle jag behöva köpa nya strängar till min gitarr. Det skulle ta en kvart med bilen ut på Ringväg 3 eller en halvtimma med buss in till centrum, men…Läs mera »
10.03.2023 kl. 20:00

Prisa Gud - för att orka!

Jag har en del afrikanska vänner och det är mycket hos dem jag beundrar. En sak är deras förmåga att glädja sig oavsett omständigheterna. Jag har sett det i Kenya på gudstjänster, men också här när afrikanska vänner besökt oss. Mitt i alla former av nöd och fattigdom och brist kan de jubla, dansa och fröjda sig så det står härliga till.Läs mera »
24.02.2023 kl. 09:24

Kvalitet

Det bästa sättet att få någon att känna sig utanför är att börja en samling med att säga: ”Och nu ska vi sjunga en sång som alla kan.” Inga sångböcker, ingen text på storskärmen! Alla kan ju den! Alla utom nykomlingen.” Hen står där och tittar på när alla klämmer i med hög röst och stor glädje. Hen undrar säkert om det var en så bra idé att komma hit. Bara ett exceptionellt bra möte i övrigt kan rädda nykomlingen från ett beslut att aldrig komma tillbaka till denna inåtvända och exkluderande gemenskap. Läs mera »
03.02.2023 kl. 20:00

Bunden vid en stolpe?

Det lär vara så att om man binder en elefant vid en stolpe så länge elefanten är liten så kommer den att stå där, också senare i livet när den har blivit vuxen. Vanan vid stolpen gör att elefanten lär sig tänka: härifrån kan jag aldrig ta mig lös.Läs mera »
26.01.2023 kl. 15:23

Till vem skrevs sången?

Poesin i våra sånger ska inte underskattas. Vi predikanter kan använda de rätta orden, men poeten har förmågan att hitta de vackra orden i sköna kombinationer. Och skönheten är ett av de sätt som Gud uppenbarar sig på! Läs mera »
05.01.2023 kl. 19:00

För att tända ljus…

I början av december besökte jag Ukraina för tredje gången i år. Situationen blir allt värre och kriget tar hårt på pastorernas och ledarnas styrka. Trots detta pågår ett fantastiskt arbete med gästfrihet för andra ukrainare och omsorg om människor i samhället. I kyrkorna samlas människor för gudstjänst, bönemöten och till och med ungdomsarbete, och där det inte är möjligt att träffas personligen träffas människor på nätet. På grund av de omfattande attackerna mot kritisk ukrainsk infrastruktur är elförsörjningen instabil, ofta avbruten i flera timmar, och på kvällen blir det kolmörkt. Det är farligt att gå i de mörka gatorna i städerna. Läs mera »
30.12.2022 kl. 18:38

En totalförvandling

England 1642. En liten pojke, Isaac, föds i ett hus i Lincolnshire och får en riktigt dålig start i livet. Redan innan han föds dör hans pappa, vilket lämnar hans mamma i ett tufft utgångsläge, rent ekonomiskt. Dessutom är Isaac för tidigt född, vilket gör honom svag och sjuk som barn.Läs mera »
23.12.2022 kl. 20:26

Vi kan ta det så olika

Jag gick på Mannerheimvägen en eftermiddag i december för några år sedan. Julbelysningen på Sokos påminde om att Julen står för dörren. Jag hade just varit i en butik, och jag log för mej själv, eftersom julsångerna hade varit så härliga att lyssna till. På gatan kom tre ungdomar från vår ungdomsklubb ”Basic”. Vi stannade för att byta några tankar. ”Och här går du och julstressar”, sade en av pojkarna. Jag blev häpen.Läs mera »
16.12.2022 kl. 20:00

Att hålla koll på tiden

När jag fyllde sju år fick jag min första klocka, ett grönt armbandsur som jag verkligen gillade. På den tiden använde alla klockor och vi bestämde tider när vi skulle träffas - allt med klockornas hjälp.Läs mera »
21.11.2022 kl. 08:30

Det finns bara ett medel mot sorg...

Hemma hos oss har vi en vägg med bilder av flera generationer av vår familj. Hälften av dem har dött för flera år sen. Ibland stannar jag upp och tittar på bilderna, min pappa är där, min morfar, mormor, min svärfar och jag tänker på dem och minns dem. Genom livet är det många fler, som jag har känt och uppskattat. Det finns även människor, som jag inte har känt, men som ändå har haft stor betydelse och inflytande på mig med sina ord, sina tankar och sin musik – de känns nästan som personliga vänner.Läs mera »
14.11.2022 kl. 20:14

Pusselbiten

På höstlovet för ett par veckor sen gjorde vi i vår familj ett 1000-bitars pussel och ett 500-bitars pussel.Läs mera »
03.11.2022 kl. 22:07