Frid Vänner!

18.03.2022 kl. 08:21
Denhär vintern har jag tänkt mycket på frid, den tredje ingrediensen i kakan Andens frukt Gal 5:22, om liknelsen tillåts. Jag har tänkt på hur viktigt det är att vi har frid, inte stressar och ”håsar” fram. Det är så mycket som då riskerar att gå fel och gå sönder. Vi märker inte hur saker kunde göras på ett enklare sätt, vi blir irriterade på mänskor i vår omgivning. Helt allmänt blir det lätt så att vi tillför väldigt lite, positivt i alla fall.

Frid, det är ju ett ljuvligt ord som i sej förmedlar sin egenskap. Frid är harmoni, Shalom. Det är trygghet, tillit, tillförsikt. Frid är något vackert. T.ex i ett vackert landskap kan vi uppleva frid. Frid är också startpunkten för något nytt, en bas för kreativitet.

Främst av allt är frid något som Jesus är, har och som han ger oss. I Joh 14:27 säger han: ”Frid lämnar jag efter mej åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.” ”Min frid”, säger Jesus. Det är som en karamell att suga på, begrunda och ta in.

Ibland säger vi att ”nu ska vi stilla oss o be”. Gud är suverän, han kan möta någon i en bil i hög fart. Men det vanliga är att när vi stillar ner oss och ber, söker Gud talar han till oss. Då finns det liksom förutsättningar för att vi ska höra honom och att det han säger ska sjunka in i oss.

Att behålla friden är en utmaning. Ett favoritbibelställe för många av oss är Fil 4:4-8. Verserna 6-7 går såhär: ”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid som övergår allt förstånd bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Här får vi ett koncept för att behålla friden, att i bönen barnsligt säga: ”Pappa jag vill ...” och veta att han lyssnar och handlar. Här nämns också den övernaturliga friden, Guds frid. Den bevarar våra tankar i Jesus. Då bevaras vi i friden.

Med friden har vi något att tillföra. Vi har ett lugn att se vad som behöver göras. Förhoppningsvis får vi stilla oroliga hjärtan runt omkring oss. Friden får rinna som ett stilla vatten och släcka törst, stilla hunger (både andligt o kroppsligt), uppliva, trösta, ge mod, styrka.

I vår oroliga tid, hur skulle det vara om vi igen började hälsa varandra med FRID när vi möts? Inte slentrianmässigt utan som något vi delar med oss av. Vi skulle först göra oss medvetna om Jesu frid som vi fått som gåva och sedan ge den som gåva, verkligen önska någon fridens verklighet. Då kunde vi få bli fridens redskap för varandra och vidare ut bland alla mänskor vi möter.

Frid Vänner!

Solveig Somero

Mamma till tonåringar

Det händer i tystnaden

Vi lever i en ordrik, verbal tid och det finns bakgrundsmusik och underhållning lite överallt. Det har fått mig att mer och mer uppskatta den välsignade tystnaden. När jag var liten och sjöng i kör lärde vi oss: ”All musik börjar med tystnad”. Så tänker jag fortfarande. Allt välsignat börjar ofta med tystnad.Läs mera »
15.04.2022 kl. 14:21

Örnen och boet

Bibelns örntexter återvänder jag regelbundet till. Ta tex den här: ”Som en örn väcker upp sitt bo och svävar över sina ungar, så bredde han ut sina vingar...” (5 Mos. 32:11). Bilden som tecknas är örnen som susar över boet och gör allt för att locka sina ungar att flyga. Förstås ligger det inbyggt i örnungen att den ska ut och pröva vingarna, den kanske tom längtar efter det, innerst inne. Men något i texten får mig att tänka att det kan finnas en viss tveksamhet hos ungen som gör att örnmamman verkligen behöver väcka upp boet och ungen. Texten talar om hur hon svävar över örnhemmet för att få något att hända.Läs mera »
05.04.2022 kl. 11:29

Dröm med mig

Jag slötittade på en del av svenska eurovisionsfinalen. Men jag blev klarvaken när det kom till mellanakten. Vanligtvis är det ett humoristiskt shownummer som är lätt att klara sig utan. Men den här gången stod den unga svenska poeten Sara Nazari och framförde det hon kallar Spoken word. En tre och en halv minuter lång dikt rakt upp och ner utan åthävor! Den hette visserligen Dröm med mig, men hon stod för det enda som hade med vår vardagsverklighet att göra i en enda lång kväll av glitter och verklighetsflykt.Läs mera »
25.03.2022 kl. 10:25

Överraskad av Gud?

Det kan ta tid att lära känna Guds röst. Samuel fick samma tilltal tre gånger. De två första gångerna trodde han att det var prästen Eli som ropade på honom. Eli gav pojken det goda rådet att han skulle gå tillbaka till sin sovplats och be om att få tilltalet på nytt. Det säger oss något om Guds tålamod och goda pedagogik. Läs mera »
03.03.2022 kl. 10:38

Seriously?

Seriously? Menar du det? Riktigt på allvar? Läs mera »
26.02.2022 kl. 10:56

Om att använda sin plattform

Jag gillar Greta Thunberg. År 2020 gav hon en intervju i National Geographic och sa bland annat: ”Alla resurser jag har kommer att försvinna en dag. Jag kommer inte att vara den här personen länge. Snart tappar folk intresset för mej och jag kommer inte att vara berömd längre. Då måste jag göra nåt annat. Så jag försöker använda den här plattformen så länge jag har den”. Läs mera »
17.02.2022 kl. 21:24

Varför är inte våra kyrkor fullsatta?

Jag går i kyrkan varje söndag – vissa söndagar predikar jag och andra inte, men jag går i kyrkan alla söndagar. Jag går i kyrkan också de söndagar jag inte har lust. Varför gå i kyrkan? Varför? För att jag behöver det. Gudstjänsten är en central del av mitt liv – att vara i Guds närhet, lyssna till hans ord, be och ta emot nattvarden. Läs mera »
13.02.2022 kl. 15:16

En stilla bön

5 år är han min son. Han är frågvis och en riktig svamp. Med svamp menar jag en som samlar på sig mycket kunskap, suger in allt han hör och lär sig. Han vet mycket. Han kan mycket.Läs mera »
04.02.2022 kl. 18:34

Varför hade ingen bråttom?

Jag var på gudstjänst i Borgå i söndags och lade märke till en intressant sak. I slutet informerades vi om att det traditionsenliga kyrkkaffet var inställt. Coronarestriktionerna tillät oss att hålla gudstjänst, men inte att ha en samling där vi satt mitt emot varandra runt bord och utan masker. Det var inte svårt att acceptera, men ingen skyndade sig hem. Alla hittade någon som vi gärna ville hälsa på och prata en stund med. Några kom överens om att gå och köpa ”take away” och kom tillbaka för att äta sin lunch tillsammans. Jag skulle iväg till en ny gudstjänst i Lovisa, men inte heller jag gjorde mig någon brådska. Hur kom det sig?Läs mera »
28.01.2022 kl. 10:03

Förnyelse efter urkristet mönster

Församlingen i Antiokia var en lekfolksförsamling, grundad av lekfolk och hållen vid liv och styrd av lekfolk. Gravitationscentrum i denna församling var lekfolket. Heltidsarbetarna i den kristna rörelsen, Paulus och Barnabas, var ”församlingens gäster” eller ”levde i gemenskap med församlingen där” (Apostlagärningarna 11:26 enligt två engelska översättningar). De utövade ingen överhet över den lokala församlingen, inte heller ledde de församlingen. De var ”gäster”, ”i gemenskap med församlingen”. Detta stämmer överens med det uttalade syftet och meningen med de olika ”gåvor” som Gud gav.Läs mera »
21.01.2022 kl. 09:19

Det är något speciellt med nyår – också ett Covid-nyår

Trots nästan två års liv under trycket från en global pandemi, har jag outsläcklig tro och hopp för Metodistkyrkan i Norden och Baltikum. Trots allt har målmedvetna församlingar, pastorer, diakoner och andra ledare tjänat människor i sin närhet långt utöver det vanliga.Läs mera »
14.01.2022 kl. 11:02

Mod trots stormen

År 1873 skriver Horatio Spafford sången ”It is well with my soul”. Innan han gör det händer tre dramatiska saker i hans liv. Hans fyraårige son dör i den stora branden i Chicago och samtidigt blir han själv ruinerad. Två år senare planerar han att åka till Europa med sin familj. I sista stund skickar han familjen på en båt tidigare medan han själv ska fixa några saker relaterade till det ekonomiska nederlag han just upplevt. På Atlanten krockar skeppet på vilket frun och barnen finns och Spaffords alla fyra döttrar dör. Frun, som räddas, skickar honom ett telegram med orden ”Saved alone”. Kort därefter, när Spafford reser för att träffa sin sörjande fru, blir han där på Atlanten inspirerad att skriva nämnda sång. Läs mera »
10.01.2022 kl. 11:11

Vem har helhetssynen? Och tillgång till en kraft och ett hopp som kan bryta dödläget och sätta ord på vår dröm om en rimligare värld?

Polarisering är en ohyra. Förr räckte det med att man brottades med grannens pojke så hade man det. Idag räcker det med att titta på amerikanska nyhetssändningar eller hamna i ”fel” tråd på sociala medel så har man fått det. En svårare ohyra att handskas med. Tvånget att ta absolut ställning, för eller emot, ja eller nej. Den påtvingade och destruktiva polariseringen. Läs mera »
29.12.2021 kl. 09:37

Bakåt eller framåt?

För några månader sedan fick jag till min stora glädje tag i ett exemplar av den ABC-bok jag hade när jag var liten. Skatten fanns på ett antikvariat i Sverige och eftersom jag många gånger tänkt på den under alla dessa år beställde jag den. Det jag insåg när jag fick hem boken är att man i minnet väldigt lätt förskönar bilder från det förgångna. Läs mera »
28.11.2021 kl. 11:11