Skip to Content

Hemlig synagoga i Metodistkyrkan

TrhUMC-synagoge2.jpg

En synagoga på Metodistkyrkans vind – det kan väl inte vara möjligt? Och har Samernas nationaldag något med Metodistkyrkan att göra? Svaren finns i norska Trondheim. I vintras blev Metodistkyrkan där uppsatt på kyrkans (United Methodist Church) officiella lista över minnesmärken på grund av sin ganska speciella historia.

Politiken och den allmänna inställningen till samer för hundra år sedan var ganska negativ i Norge. Liksom i samtliga nordiska länder. Det fanns påtryckningar om att ”bli norsk”, enbart tala norska, klä sig ”civiliserat” och glömma de egna traditionerna. Den Lutherska kyrkan stödde den allmänna politiska linjen. Och när en grupp samer försökte finna en plats för sitt första landsmöte vände man sig till Metodistkyrkan, där några samer var aktiva.
Landsmötet hölls den 6-9 februari 1917 och var med att forma idén om samerna som ett gemensamt folk tvärs över landsgränser med de stora avstånden från Trondheim till Kolahalvön i Ryssland. Detta var bakgrunden till den 6 februari 1992 officiellt blev Samernas nationaldag som firas i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Hundraårsjubileet i februari firades stort i både Metodistkyrkan och Nidarosdomen med både kunglig närvaro och internationella gäster. En av talarna var metodistpastor Yngvar Ruud som beskrev sin långa resa från skam till stolthet över sina samiska rötter. Också i hans barndom var inställningen till samer mycket negativ. I skolan fick han höra nedlåtande skämt om samer. Och allmänt betraktades samerna om ett lägre stående folk. 1970-talet innebar en förändring överhuvudtaget i inställningen till minoritet och olikheter började lyftas fram och uppskattas. Och fastän de flesta samerna i dag är integrerade i det kringliggande samhället, finns det ett större intresse för samernas språk och kultur.
Med fara för sina egna liv

Ett annat kapitel i Trondheims metodisthistoria inföll under 1940-talet. När Norge var ockuperat av Tyskland och judar inte fick utöva sin tro, öppnade Metodistförsamlingen i Trondheim sin kyrka för dem. Pastor Einar Anker Nielsen var god vän med rabbin och tillsammans med församlingsrådets ordförande, Andreas Unneland, tog han personligt ansvar för inbjudan. Ett vindsutrymme inreddes så att den judiska församlingen kunde hålla sina gudstjänster där. Man kom en och en till gudstjänsterna. Från ett fönster hade man god utsikt och kunde märka om någon obehörig kom. Genom en smal gång över till grannhuset hade man säkrat en flyktväg. Om de tyska myndigheterna upptäckt förhållandet skulle samtliga inblandade ha arresterats och deporterats.

Metodistkyrkan i Trondheim har en unik historia, men samtidigt är den väl grundad i metodistisk teologi. Och typisk för den kristna kyrkan genom alla tider då den inte varit sammanflätad med samhällets etablissemang och politisk makt!
– Att öppna sina dörrar för de marginaliserade har var varit utmärkande församlingen både för hundra år sedan och i vår tid, säger Distriktsföreståndare Steinar Hjerpseth, tidigare pastor i församlingen. På 1990-talet när Norge införde en striktare invandrarpolitik var det många kyrkor i landet som erbjöd kyrkoasyl, och Metodistkyrkan i Trondheim var en av dem. Det var inte ett lätt beslut för församlingen, men ett riktigt beslut. Och under senare tre år bodde två familjer i kyrkan. Församlingen stod för mat, gemenskap och undervisning av barnen. Under senare år har man hjälpt romer.
UMNS/BROBYGGEREN/RSNB



story | about seo